Mitt uppe i glädjen kommer smärtan och förstör



Jag var ju så glad. Jag skrattade hela tiden och slutade aldrig att le. Varför måste saker hända som får rädslan att bli jättestor? Den har nästan tagit över mig. Men jag ska kämpa, jag ska få glädjen att bli störst igen! Det är mitt mål just nu. Nästa vecka mår jag förhoppningsvis bättre, måste bara få tala ut med någon... med min kurator.
Hoppas hon har tid imorgon.




2008-05-20 @ 14:17:08 Tankar och sånt Permalink

Kommentarer
Postat av: Jessica Anshagen

Hallå!
Hoppas du får en bra dag :)

2008-05-21 @ 12:51:07
URL: http://www.jessi.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback